Sista dagen på Kärringöya

Nu är det sista dagen på denna vackra plats. Jag måste få understryka att den utsikt jag har vaknat till är helt gudomlig. naturen och miljön här uppe är en blandning av kustklimat och fjällklimat. Tittar man åt ena hållet ser det nästan ut som en skärgårdsmiljö från Bohuslän och tittar man åt andra hållet ser man de stora och mäktiga fjällen med sina snöbelagda toppar.

Alla filmer är klara och snart ska vi hoppa på en buss in till Bodö för lite shopping och sen blir det pitsa i eftermiddag. Vi kollade in priserna lite på vad en pitsa kostar och en vanlig Margherita går på 156 nkr, vilket är ungefär 170 svenska kronor. Ungarna har haft en bra vistelse men några klagade igår på att de inte hade något att göra. Det var några ungar som tog en simtur sent igår kväll i det tregradiga vatten som finns här ute, tur de hade bastu i sin stuga. Dagen idag består annars av att vi har fri tid i Bodö med lite shopping och sen kl 18 idag börjar filmfestivalen på Bodö spectrum. Jag var och såg detta event förra året och var helt tagen av hela arrangemanget så det kommer verkligen bli en upplevelse för hela gruppen. jag lägger ut bilder på det när jag har tillfälle. I morgon flyger vi från Bodö 10.20 och då kommer det vara över för vår del, i alla fall för detta året. Nästa år är det som sagt lite osäkert men det får vi se.

/Fredrik

Bodö dag 3

Idag är det sista dagen på Kärringöya och ungarna har redigerat. De flesta är i skrivande stund klara, det är bara en grupp kvar som har lite att göra. Vi pratade lite med filmlärarna och de tyckte att årets omgång var en av de bättre med väldigt duktiga och motiverade elever. Tyvärr verkar framtiden för Baltic youth film festival vara väldigt osäker. Detta beroende på att Bodö har bytt styre och dessa människor tyckte att denna festival och kultur rent generellt är ett bra ställe att spara några korvören. I mina ögon är det bara så tragiskt att många politiker inte kan se en helhet men detta är inte unikt för Norge utan vi har massor av enögda politiker som sparar i fel ände i Sverige också. Att politiker kan slösa pengar på fullständigt värdelösa saker och samtidigt spara på bra saker, så här vill jag inte att mina skattepengar ska användas.

Någon som tagit tag lite i det är Martin Borg som startat slöseriombudsmannen och slöserimuseet. På dessa sidor visar han på mycket av det slöseri som pågår i Sverige och av våra politiker. Det är naturligtvis inte annorlunda i Norge. Han har för närvarande startat ett filmprojekt som kommer ha namnet 1600 miljarder där han kommer åka runt i en gammal sheriffbil och titta lite närmare på slöseriet som sker i Sverige. Hans första film 1200 miljarder har han lagt ut på youtube och om man tar sig tid att titta på den är man en aning förbannad när den är slut.




Jag hade egentligen tänkt att skriva om varför det är kul att kasta sten i vatten, men korkade politiker måste komma före. För min personliga del så kan jag inte ens tänka på politiker utan att bli förbannad, de säger sig representera en demokrati men de gör inget annat än att babbla och fatta huvudlösa beslut som leder till mänskligt lidande. Nu är det nog bäst att sluta innan jag skriver nåt elakt :)

/Fredrik

Art in nature

Idag har mina elever filmat och de jobbar sent. Det var tydligen en helikopter som körde byggmaterial till fjället för att bygga en hytte som förstörde en del tagningar. Kl 19 var det ingen grupp av 7 st som var klara med sina scener så jag antar att redigeringen kommer ta hela dagen och en bra bit in på kvällen i morgon. Surt för ungarna men det bryr jag mig faktiskt inte om :)

Själv så har jag sysslat med fortbildning. Kursen vi gick hette "art in nature" och det gick ut på att man tog material som man hittade i naturen och sen skapade man något fantastiskt utifrån det. Jag har en naturlig ådra för konst märkte jag och skapandet gick med rasande fart.

Detta är del 1 i mitt första konstverk som jag kallar "In the head of a racist". Jag hittade en massa skit som bara låg och skräpade så jag tog om hand om det. Burken låg vid stranden så den föll sig naturligt att använda sig av. Den tomma burken med en massa skit i och runt om tycker jag beskriver vad som pågår i en person som tycker etnisk bakgrund är ett skäl att hata någon annan.

Del 2 i första konstverket kallar jag "in the head of a hooligan" och det är samma tomma burk och samma skit, men skillnaden är den tomma ölflaskan som beskriver ett hett temperament och ett ölsinne.

Detta är min andra installation och den heter "The gates of Hades". I denna möts det levande och det döda. Jag gjorde den i en klyfta som löpte uppifrån en topp på en kulle och ner till en åker. Och där började mina tankegångar kring transformationen från det döda till det levande. De döda grenarna, krabbskalet och några snäckskal fick representera det döda och Bodös första tussilago fick representera det levande som oundvikligt sprunger från en vinter och något som till synes är dött. Den senare tanken ring mötet mellan livet och döden är att döden är något oundvikligt som vi alla kommer att råka ut för, vi får inte glömma att leva innan vi dör.

Bodö dag 2

Idag har eleverna delats in i sina grupper utifrån geografi, vilket innebär att det är spridning på eleverna i grupperna. Jeppe hamnade som editör och klippare i Philips grupp (en TV-producent från Moskva).

Han var den lärare som imponerade mest på mig och han drev eleverna enligt den gamla ryska skolan och enligt devisen, ni slutar inte jobba förrän ni är klara och jag är nöjd.

Det kommer bli sena kvällar i den gruppen.

Jag tänkte nämna två saker lite kort som jag inte är riktigt nöjd med. Den första är det faktum att middagen är kl 16.00 så egentligen borde man nog äta något annat på kvällen. Det finns faktiskt ett ICA några meter ifrån oss, eller ca 3 min som de skulle sagt här i Norge. Ett säkert kort för den hungrige (jag) som kan fylla på skafferiet så man överlever fram till frukosten. Nu har vi inget kök i stugan så jag tänkte köpa något lättlagat nämligen godis. Nu sket det sig kungligt för mig eftersom om ni tittar på bilden så kostar en chokladkaka 40 norska kronor vilket är knappt 50 spänn i svenska, säga vad man vill om godis men jag tänker i alla fall gå hungrig ikväll.

Det andra jag tänkte prata om är byggnadskonst kontra vind. Jag kan lugnt påstå att det kan vid vissa tillfällen, typ nästan alltid blåsa en hel del här uppe i Bodö. Detta hindrar ju inte dessa människor som bor här uppe att befinna sig ute. På bilden ser ni tre små hus, jag har fått för mig att det är tombolastånd eller något i den stilen. Jag är också rätt säker på att dessa tre hus stod upp bredvid varandra i höstas men vinden ville annat. Jag får verkligen hoppas att det inte fanns någon lottförsäljare i ståndet när det föll, men det märker de väl när de ställer den upp när den behövs. Om jag utgår från att det inte ligger någon mumifierad lottförsäljare där under så kan jag kanske skoja lite kring det faktum att huset höll.

Många hus här i Bodö är målade i denna väldigt annorlunda, inte så fina färg. Men som så mycket annat i livet så måste det finnas ett syfte med att man köper ett hus för massor med pengar och målar det med denna mycket vidriga kulör. Jag tror jag kom på det idag och det måste finnas nåt bindemedel i färgen som gör att husen kan båda blåsa ner och kanske bort till grannen, och fortfarande vara hela. Det är i alla fall vad jag tror.

Framme i Bodö!

NU äntligen är vi framme i Bodö, eller kärringöya som vi ska bo på i de närmaste dagarna. Borde lagt ut ett par bilder men jag har inte fixat wifi till telefonen än men det kommer. Resan har varit riktigt lång. Låste min ytterdörr idag 07.45 (hoppas jag) och fick min nyckel till mitt boende kl 22.15, det har mest varit väntan, tre timmar på Landvetter, två i Oslo och sen ytterligare ca 2 i Bodö på en båt som inte kom.

När nu "dagboken" är fixad så kan vi tränga in lite på djupet i resan och det verkar vara skor som återigen står på tapeten. Förra gången jag var här var det två par snygga men inte så praktiska skor som bjöd på massor av glädje. denna gång var det ett par väldigt praktiska och inte så snygga skor som bjöd på glada tillrop och skratt.

Ett par slitna kängor på Landvetter är inte speciellt smart speciellt när grabbar i fjortonårsåldern verkar gå i kö på flygplatser så en klack blev avtrampad. Den unge herren stod dock inte rådlös utan han försökte laga den med ett tuggummi men det visade sig redan vid första steget att hans problemlösningsförmåga har en hel del kvar innan den är fulländad. Klacken var återigen lös och man misstog sig inte att han kom för ett väldigt säreget ljud kom från honom när han gick, ett hasande ljud följt av ett dovt klopp när den bakre delen av sulan slog mot skon.

Han hade dock ett par extra skor, tyvärr i resväskan som låg under oss när vi flög i detta pittoreska propellerplan till Oslo. Väl där så gick grabbarna återigen i kö och resten av sulan lämnade skon till de flestas stora förtjusning. Vår innovative herre kom dock på att han hade ju det där extra paret skor i sin resväska och eftersom vi hade hämtat ut bagaget för att ta det genom tullen så hade han ett unikt tillfälle att byta, vilket han kom på efter han lämnat bagaget på flygplatsen i Oslo. Olika lösningar diskuterades, bland annat att trampa av den andra sulan också så skorna skulle se lika ut men den unge fick halta sig till Bodö.