Leta överallt!

fredag 28 februari 2014

Simulator

Jag har funderat ett tag på hur en framtida skola borde se ut och det har förbryllat mig. Egentligen så har jag bara grundstrukturen klar för mig och att den nuvarande skolan är inget vidare. Vuxenvärlden kämpar hårdare och hårdare för att tvinga våra barn att genomlida skolan och tvingar dem läsa läxor med tidigare betyg, fler och större prov samt indragningar av diverse fritidsaktiviteter. Men detta kan inte vara rätt väg att gå.

För några dagar sen slog det mig att man kanske skulle tänka lite mer gejming kring skolan, och då menar jag inte att de ska spela dataspel utan man borde bara låna lite tankar från erkända och beprövade spel, som man vet fungerar skitbra i utbildningen.

Om man tex är pilot så brukar man träna mycket av sina krissituationer i simulatorer. Detta är  mycket billigare och definitivt mindre farligt än att testa dem i verkligheten. Det finns nog ingen med gott samvete som skulle kunna skicka in en pilot med tre av fyra trasiga motorer i en snöstorm men detta kan man ju göra i en simulator. USAs arme kör sin egen form av simulatorspel, dels för att träna strid men även för att rekrytera personer till sig, och på Kumawar kan man spela aktuella händelser som tex attacken mot Usama bin Laden.

Detta får mig att tänka lite kring skolan som livssimulator, vilka simuleringar i skolan görs för att förbereda våra barn för framtiden, antagligen inga. Om jag kör liknelsen med piloterna så tror jag inte barnen får köra flyg i snöstorm utan de curlas från början till slut för att förväntas att klara livet utan några erfarenheter. Jag har jobbat många år i skolan och detta curlande blir bara värre, vi låter knappt högstadiebarn åka buss till stan utan att ge dem tider så de ska komma i tid, de behöver inte hålla ordning på nåt utan lärare ser till att barnen har med sig sina läxor hem. Jag har under en massa tillfällen hamnat i diskussion med andra lärare vad det gäller barn och deras förmåga att ta ansvar och rätta sig efter deadlines och oftast så tycker andra lärare att jag ska strukturera upp barnets dag och vecka så att de vet vad och när de ska göra saker. Det finns inte ett enda företag i hela världen som vill ha en arbetare som inte ens klarar av att ta bussen till stan eller klarar av att packa en väska.

När ska våra barn få misslyckas? Inte sjutton verkar det vara i skolan utan det ska de lära sig när det är viktigt att lyckas, borde det inte vara tvärtom, att man först lär dem hur man tar eget ansvar, klarar av att lösa problem och att de fixar att rätta till sina egna misstag i skolan istället för att de ska lära sig detta på en arbetsplats.

Tänk om alla lärare kunde se skolan som en livssimulator istället för en mysig, vänlig och stressfri miljö där en ful teckning blir fin och att inte en enda unge får ens en enda chans att försöka själv utan att en vuxen är där direkt för att förebygga allt eventuellt lidande.

Fredrik

onsdag 26 februari 2014

Spelens fel

När jag skrev rubriken kom jag att tänka på detta inslag:




Moderaterna tycker att våra ungdomar lägger för mycket tid på spel och för lite tid på läxläsning. Vän av ordning ställer den pedagogiskt riktiga frågan varför?

Svaret är lika självklart som moderaternas förslag är dumt, det är roligare och viktigare för en ung människa att spela än att läsa läxor. Nu är det ju också så att den åldersgrupp (11-16) som spelar mest (96%) är också dom som bor hemma samt att deras föräldrar (dessa är förhoppningsvis röstberättigade) sliter sitt hår för att få sina barn att spela mindre. Men att tro att någon går på detta valfläsk har nog Tobé misslyckats med sin research kring sina väljares intelligens, skolans problem är större än digitala spel. Men om man ska gå på vår skolministers linje så kanske hans utspel ligger helt i linje med politik, kan man inte få ungarna att fatta att skolan de går i just nu är viktigt ska vi nog fasen tvinga dem, med prov, prov, läxor, infrysta förmåner osv. Jag känner bara att jag blir såååå trött på quickfixes, dåliga lösningar (frågan är ens om det kan kallas lösningar) och fokus på annat än de reella problemen.

Eller så kanske man helt enkelt skapar en skola som är relevant för vår framtid.

Fredrik