Mål

Inledning

Man får aldrig glömma bort, och jag kan inte vara nog så tydlig med, att elektroniska spel bara är ett komplement till den vanliga undervisningen och meningen med dem är att de som spelar redan ska kunna använda sig av sitt intresse för att på ett annat sätt uppnå målen i läroplanen.

I LGR11 står att ” Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bak­grund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”.

Att utifrån denna skrivning helt bortse ifrån att använda sig av elektroniska spel som en integrerad del av undervisningen är att begå tjänstefel. Vi vet att vi idag att 92% av barnen i åldern 9-16 spelar digitala spel och  i nuläget har flertalet  inte någon möjlighet att använda sig av dem i undervisningen. Vi pedagoger behöver inte kunna spela själva, vi kan faktiskt prata med eleverna om vad de spelar och be dem att beskriva sina spel och sedan utifrån det göra en skoluppgift. Det finns ett antal spel som är mer eller mindre olämpliga för barn och unga, men min erfarenhet är att de inte spelar den typen av spel som bara kretsar kring övervåld och förnedring. Om man blir det minsta osäker på om spelet är lämpligt eller inte så kan man be barnet visa eller helt enkelt spela det själv. I grund och botten är det nödvändigt för oss vuxna att sätta oss in i den ungdomskultur som de har.

Min erfarenhet är att när ett barn eller en ungdom spelar reflekterar de sällan eller aldrig över varken story eller vad som händer i spelet, de är fast beslutna att lösa problemet de står inför och komma vidare i spelet. Där måste vi som pedagoger ha en dialog med spelaren och samtala kring vad som händer och be dem att beskriva vad de gör och varför. De flesta spel innehåller någon form av handling och denna baseras ofta på verkliga händelser där spelföretagen lagt ner mycket tid och resurser på att få sina fakta så korrekta som möjligt. Om man har ett spel som handlar om t ex 2:a världskriget kan man be eleven jobba med storyn i spelet och sen göra samma jobb utifrån böckerna för att se om det finns en korrekthet i spelet. Man låter dem träna källkritik via exempelvis Call of Duty eller Brothers in Arms (detta bygger på serien Band of Brothers) som båda utspelar sig under 2:a världskriget och baserar sig på händelserna under kriget. De spel som jag har listat upp är bara några exempel på vad barn och unga spelar idag och hur man kan använda sig av dem i undervisningen. Idag finns ett nästan oändligt antal spel och det kommer hela tiden nya, vilket gör att ingen kan ha kontroll på vad som finns och vad som kommer snart. Det bästa är att hela tiden hålla en dialog med barnen för att få reda på vad det spelar just för tillfället. Man får inte glömma bort att digitala spel är ett intresse och en passion, och när detta dör, vilket det så småningom kommer att göra drar eleverna vidare som en svärm gräshoppor till ett nytt spel och då kan man som pedagog inte hålla fast vid det gamla spelet.

Man får inte heller glömma att faktaböcker fortfarande är det viktigaste och bästa sättet att lära sig saker, spelen ska endast ses som ett roligare sätt och en annan väg att tillgodogöra sig kunskapen och uppnå målen.

Inom ramen för DataSpelsProfilen på Stadsgårdsskolan har vi sett att man kan ha fyra perspektiv eller ingångar till hur man kan använda sig av digitala spel i undervisningen.

I LGR11 har forskning och beprövad erfarenhet en central roll. Forskningen idag går mot att användningen av olika media blir en mer och mer central del av undervisningen. Skolan är inget undantag utan måste på det området försöka bli modernare och följa med i utvecklingen. En elev idag har mobiltelefon, dator och bibliotek som informationsbas med tusentals föreläsningar och miljoner av olika böcker och uppslagsverk. En elev för 15 år sedan var begränsad endast till bibliotek och sina läroböcker. Alla examinationer var näst intill uteslutande formade som olika skriftliga tester och prov. Dagens samhälle och införandet av datorer har lett till att ungas värld blivit både större och snabbare; de får forska själva i en väldigt stor och ibland farlig värld för en naiv ung människa. Detta ställer större krav än någonsin på vuxna i ungdomars närhet att hålla sig informerade och uppdaterade på var någonstans på nätet ungdomar rör sig. Även på sin fritid brukar många ungdomar fortsätta att jobba med datorer; några spelar och andra deltar i olika sociala kontaktnät som t.ex. Facebook. Detta görs i stort sett utan att många vuxna vet vad ungdomarna gör och hur länge de gör det. Vi vuxna har ett ansvar att lära barn och unga människor i vår närhet ett ansvarsfullt användande av digitala medier. Eftersom vi inte längre kan begränsa deras användning och i de flesta fall inte borde göra det måste vi istället lära dem hur de ska kunna använda sig av dessa på ett förnuftigt sätt.

För att användandet av digitala spel i undervisningen ska fungera och bli framgångsrikt, och för att kunna få eleven att intressera sig för det aktuella området som studeras måste undervisningen individualiseras i mesta möjliga mån. Det finns olika vägar för att uppnå de olika målen som finns i den nya kursplanen och detta kommer att ske i nära dialog mellan en vuxen mentor och eleven. Det kommer även att jobbas hårt med att försöka få ungdomarna att förstå de olika helheter som finns i ett samhälle och även de mekanismer som interagerar med varandra och som ingår i helheterna. Kraven som ställs på pedagogerna blir större och större ju mer media som kommer in i elevernas vardag.

Dataspelsprofilen på Stadsgårdsskolan

Det första är att eleverna ska lära sig att använda sig av digitala spel som ett pedagogiskt hjälpmedel och ett komplement till den vanliga undervisningen. Vi försöker knyta spel till de uppgifter som de redan får i skolan. När jag jobbade med att ta fram den pedagogiska tanken bakom profilen funderade jag mycket kring varför dataspel inte fungerat på ett tillfredställande sätt. För att komma på vad det ligger för mekanismer bakom spel i undervisningen var jag tvungen att titta på andra projekt och framförallt varför bra sådana har gått i stå eller misslyckats. Jag kom fram till slutsatsen att dessa projekt använde sig av spel som eleverna för tillfälle spelade och när de slutade med att spela detta så slutade även projektet att fungera. En annan anledning till att vissa projekt slutade fungera var att eldsjälen slutade jobba med detta projekt av en eller annan anledning. Inom ramen för profilen jobbar vi dels med att hjälpa eleverna nå målen på ett alternativt sätt som för dom tangerar den värld de lever inom. De ska få möjlighet att pröva alternativa examinationsformer och dessa kommer att anpassas till det aktuella arbetsområdet. Tillsammans kommer vi att diskutera fram olika modeller och examinationer som passar den enskilda eleven.  Vi jobbar också med att låta eleverna arbeta med deras intressen inom digitalkultur. Pojkarna inom profilen har valt olika inriktningar som de ska jobba med och det är E-sport, spelkonstruktion och hårdvara. Inom E-sporten låter vi eleverna arrangera turneringar, lan och föreningsliv. Spelkonstruktionen ska jobba med enklare spelkonstruktion där de börjar med att göra ett brädspel för att sen gå vidare i tex Kodu och gamemaker. Hårdvarugruppen lär sig att meka lite med datorer och målet med detta är att dom ska klara av att bygga en dator eller att tex byta ett moderkort.

Ämnesgenomgång och tips på hur man kan jobba med digitala spel:

Bild

I årskurs 7–9

Bildframställning

• Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

• Kombinationer av bild, ljud och text i eget bildskapande.

• Återanvändning av bilder, material och föremål i eget bildskapande, till exempel i installationer.

• Digital bearbetning av fotografier och andra typer av bilder.

• Presentationer av eget bildskapande.

• Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.

Redskap för bildframställning

• Former, färger och bildkompositioner samt deras betydelsebärande egenskaper och hur dessa kan användas i bildskapande arbete.

• Material och verktyg för två- och tredimensionellt arbete och hur dessa kan använ­das för bestämda syften.

Bildanalys

• Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

• Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

• Samtida konst- och dokumentärbilder samt konstverk och arkitektoniska verk från olika tider och kulturer i Sverige, Europa och övriga världen. Hur bilderna och verken är utformade och vilka budskap de förmedlar.

• Ord och begrepp för att kunna läsa, skriva och samtala om bilders utformning och budskap.

Exempel på spel:

Eleverna kan titta på spel utifrån miljöerna och hur de framställs utifrån ett konstnärligt perspektiv. Nästan alla spel behåller sina första teckningar kring utvecklandet. Det är en ny konstgenre att producera bilder och verk som dels används till spel men också som relaterar till de olika spel som finns på marknaden.

Eleven kan skapa egna machinimafilmer utifrån de spel som de spelar för att lyfta fram ett budskap som stämmer med målen inom ämnet bild. Även de olika miljöerna i spelen kan användas för att konkretisera för eleverna.

Program:

Fraps,  http://www.fraps.com/download.php , videokamera för filmning i spel genom grafikkortet på datorn.

Artweaver  http://www.artweaver.de/ gratis bildredigeringsprogram som liknar photoshop

 Windows Moviemaker. http://explore.live.com/windows-live-movie-maker?os=other, videoredigerare

Audacity, http://audacity.sourceforge.net/?lang=sv , ljudredigerare

Engelska:

I årskurs 7–9

Kommunikationens innehåll

• Aktuella och för eleverna välbekanta ämnesområden.

• Intressen, vardagliga situationer, aktiviteter, händelseförlopp samt relationer och etiska frågor.

• Åsikter, erfarenheter, känslor och framtidsplaner.

• Levnadsvillkor, traditioner, sociala relationer och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används.

Lyssna och läsa – reception

• Talad engelska och texter från olika medier.

• Talad engelska med viss regional och social färgning.

• Muntliga och skriftliga instruktioner och beskrivningar.

• Olika former av samtal, dialoger, intervjuer och muntliga framställningar.

• Skönlitteratur och annan fiktion även i talad, dramatiserad och filmatiserad form.

• Sånger och dikter.

• Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.

• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.

• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från Internet och andra medier.

• Språkliga företeelser som uttal, intonation, grammatiska strukturer, satsbyggnad, ord med olika stilvärden samt fasta språkliga uttryck i det språk eleverna möter.

• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.

• Hur sammanbindande ord och andra uttryck används för att skapa struktur och språkligt sammanhängande helheter.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion

• Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.

• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.

• Samtal och diskussioner samt argumentation.

• Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd när språket inte räcker till, till exempel omformuleringar, frågor och förklaringar.

• Språkliga strategier för att bidra till och aktivt medverka i samtal genom att ta initiativ till interaktion, ge bekräftelse, ställa följdfrågor, ta initiativ till nya frågeställningar och ämnesområden samt för att avsluta samtalet.

• Språkliga företeelser för att förtydliga, variera och berika kommunikationen som ut­tal, intonation och fasta språkliga uttryck, grammatiska strukturer och satsbyggnad.

Svenska:

I årskurs 7–9

Läsa och skriva

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.

• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska upp­byggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.

• Olika sätt att bearbeta egna texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.

• Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.

• Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

Tala, lyssna och samtala

• Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Berättande texter och sakprosatexter

• Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets-och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

• Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö-och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.

• Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

• Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms-och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

• Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

• Kombinationer av olika texttyper till nya texter, till exempel informerande texter med inslag av argumentation.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.

• Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.

• Nya ord i språket, till exempel lånord.

• Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

• Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.

• Etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och sammanhang.

• Språkbruk i Sverige och Norden. Några varianter av regionalt färgat talspråk i Sverige och olika språk i Norden. Några kännetecknande ord och begrepp samt skillnader och likheter mellan de olika språken.

• Språkbruk genom tiderna. De nationella minoritetsspråken i Sverige och deras ställning i samhället.

Informationssökning och källkritik

• Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

• Hur man citerar och gör källhänvisningar.

• Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Exempel på spel och arbetsmetoder:

Inom svenska och engelska där läsa, skriva och tala är centrala begrepp kan man fritt använda sig av olika spel där eleverna kan kommunicera såväl inom spelet (exempelvis World of Warcraft, Counter Strike, Crossfire och Lord of the ring online) som om det i samtal med andra elever med liknande intressen. Vanliga uppgifter kan med enkelhet knytas till de olika spelen som tex personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, samtal, möten osv. I ett sagotema kan man låta eleverna filma sin saga i ett av sina spel som en machinimafilm. Det finns en mängd olika spel som bygger på böcker. På http://www.bigfishgames.com/ kan man ladda ner ett urval av spel som bygger på klassiska böcker som tex Agatha Christie, Arthur Conan Doyle och Alan Edgar Poe. Att språket är en central del i de flesta elektroniska spel råder det inga tvivel om men ungdomarna använder en kontext som inte finns någon annanstans som man också måste ta hänsyn till. Språket inom spelen är endast för dem som är initierade i spelet men de vet vad de ska göra och det fungerar bra. För en gamer så måste de få ut stora mängder information utan att det tar för lång tid att säga eller skriva så därför har det utvecklats en kontext utifrån det.

I övrigt så är engelska och svenska den naturliga samarbetspartnern till de samhällsorienterade ämnena där man kan använda sig många av de skapande texterna för att knyta till de spel som används inom SO-ämnena. Man kan skriva personbeskrivningar, miljöbeskrivningar, krönikor, reportage osv mot spelen för att konkretisera för eleverna. Som jag skrev i början kan man också använda sig av de spel som eleverna spelar genom att låta dem skriva recensioner och beskriva vad spelet går ut på. Många gamers följer sällan den berättelse eller story som finns i spelet och här kan man inom ramen av språkämnena låta eleverna återberätta storyn inom det spel de för tillfället spelar och tycker om. Även insändare går att skriva där eleverna får jobba med de etiska frågeställningar som finns kring spel och spelande, här kan man också jobba tillsammans med religionslärare för att diskutera utifrån olika etiska perspektiv.

Idrott:

I årskurs 7–9

Rörelse

• Komplexa rörelser i lekar, spel och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

• Styrketräning, konditionsträning, rörlighetsträning och mental träning. Hur dessa aktiviteter påverkar rörelseförmågan och hälsan.

• Traditionella och moderna danser samt rörelse-och träningsprogram till musik.

• Olika simsätt i mag-och ryggläge.

Hälsa och livsstil

• Att sätta upp mål för fysiska aktiviteter, till exempel förbättring av konditionen.

• Ord och begrepp för och samtal om upplevelser och effekter av olika fysiska aktivi­teter och träningsformer.

• Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning.

• Olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa.

• Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta.

• Första hjälpen och hjärt-och lungräddning.

• Hur individens val av idrotter och andra fysiska aktiviteter påverkas av olika faktorer, till exempel av kön.

Friluftsliv och utevistelser

• Att orientera i okända miljöer med hjälp av kartor och andra hjälpmedel för positionering.

• Hur olika friluftslivsaktiviteter kan planeras, organiseras och genomföras.

• Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten.

• Kulturella traditioner i samband med friluftsliv och utevistelse.

• Badvett och säkerhet vid vatten vintertid. Hantering av nödsituationer i och vid vatten med alternativa hjälpredskap, enligt principen för förlängda armen.

Exempel på spel:

De nya tillbehören till de olika konsoller som finns på marknaden möjliggör för den ,mest inaktiva soffpotatis att kunna uppfylla några mål inom idrotten. Wii, kinect till X-box och Motion Sensor till Playstation 3.

Till X-box 360 kan eleverna jobba med exempelvis Zumba. Dance Central, Sports Island och Kinect sports. Via Wii så har de tagit fram en hel serie kring olika fittnesspel som man kan använda för att låta eleverna röra på sig.

Geografi:

Undervisningen i geografi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Livsmiljöer

• Jordens klimat-och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.

• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

• Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporte­ras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.

• Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekven­ser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.

• Kartan och dess uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och olika skalor. Topografiska och olika tematiska kartor.

• Metoder för att samla in, bearbeta, värdera och presentera geografiska data, till exempel om klimat, hälsa och handel, med hjälp av kartor, geografiska informa­tionssystem (GIS) och geografiska verktyg som finns tillgängliga på Internet, till exempel satellitbilder.

• Fältstudier av natur-och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

• Sårbara platser och naturgivna risker och hot, till exempel översvämningar, torka och jordbävningar, och vilka konsekvenser det får för natur-och kulturlandskapet.

• På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

• Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.

• Förnybara energitillgångar, till exempel sol-och vindenergi och alternativa drivmedel.

• Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.

• Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

Exempel på spel:

Inom geografin kan man jobba med de olika stadssimulatorerna som tex Cities XL och Sim-City Deluxe där man parallellt har kartböcker och Goggle Earth (http://www.google.com/earth/index.html) som litteratur för att uppfylla många mål. Att bygga en stad i Sim-City med allt vad det innebär har varit framgångsrikt där man i dialog med eleverna löser många av de problem som en stad har som tex miljö, brott och trafik. I Sim-City Deluxe kan man också knyta samman olika städer i nätverk och låta dem samarbeta på ett mycket realistiskt sätt.

Historia:

Undervisningen i historia ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700

• Jämförelser mellan några högkulturers framväxt och utveckling fram till 1700-talet, till exempel i Afrika, Amerika och Asien.

• Antiken, dess utmärkande drag som epok och dess betydelse för vår egen tid.

• Vad historiska källor från någon högkultur, till exempel i Asien eller Amerika, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män.

Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900

• Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.

• Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industria­liseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnads­villkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.

• Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.

• Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri.

Imperialism och världskrig, cirka 1800–1950

• Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.

• Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i andra delar av världen.

• De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.

• Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.

Demokratisering, efterkrigstid och globalisering, cirka 1900 till nutid

• Demokratisering i Sverige. Bildandet av politiska partier, nya folkrörelser, till exempel kvinnorörelsen, och kampen för allmän rösträtt för kvinnor och män. Kontinuitet och förändring i synen på kön, jämställdhet och sexualitet.

• Framväxten av det svenska välfärdssamhället.

• Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

• Kalla krigets konflikter, Sovjetunionens sönderfall och nya maktförhållanden i världen.

• FN, nordiskt samarbete och framväxten av Europeiska unionen (EU).

• Aktuella konflikter i världen och historiska perspektiv på dessa.

• Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historia används och historiska begrepp

• Exempel på hur 1800-och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag.

• Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter.

• Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar.

• Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang.

• Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

Exempel på spel:

Inom historiaämnet finns det en uppsjö av olika strategiska spel som man kan använda sig av för att konkretisera sin undervisning. Bara för att nämna några så har man tex Civilization-serien, Total-War serien, Colonizion, Call of Duty world at war, Officers osv. Det är inte några problem att hitta bra spel som man kan göra uppgifter kring och med de olika editorerna som finns i många spel kan man göra moddar för att återskapa olika slag och händelser. Även de tidstypiska miljöerna som i tex Mafia2 kan man med fördel använda sig av för att konkretisera hur städer, musik och kläder såg ut för 60 år sedan. I The Sims Medeltiden där man inreder ett slott och spelar en sim i den miljön ger också ett verktyg för att återge den rätta miljön för en intresserad elev.

Religion

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar

• Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

• Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

• Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

• Huvuddragen i världsreligionernas historia.

• Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

• Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

• Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

• Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

• Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

• Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

• Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

• Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

• Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid forman­det av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

• Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens-och pliktetik.

• Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

• Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

• Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Exempel på spel:

Inom området etik finns det olika diskussionsfrågor som man kan knyta till spelen. Är det ok att döda, varför dödar man i krig, finns det situationer då det är ok att döda osv. Ett spel som bygger på att göra moraliska val är fable och i det finns en funktion att människor runt omkring reagerar på dig och behandlar dig utifrån den person du är i spelet. Om man gör bara onda och själviska val så kommer de att reagera på ett helt annat sätt än de hade gjort om du bara gjort goda och osjälviska val. I sims kan man testa detta också utifrån att man låter sin avatar antingen få enbart goda egenskaper eller enbart onda egenskaper istället för att låta avataren vara så lik din egen person som är det vanligaste. I Black and White är man Gud och där ska man antingen behandla sina invånare bra eller dåligt.

Samhällskunskap

Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Individer och gemenskaper

• Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning.

• Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt.

• Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pen­sionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel.

• Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.

Information och kommunikation

• Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.

• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet.

• Möjligheter och risker förknippade med Internet och kommunikation via elektroniska medier.

Rättigheter och rättsskipning

• De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonven­tionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

• Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter.

• Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen.

• De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär.

• Demokratiska fri-och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokra­tiska rättigheter och skyldigheter.

• Rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld och organiserad brottslighet. Kriminalvårdens uppgifter och brottsoffers situation.

Samhällsresurser och fördelning

• Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper.

• Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld.

• Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt sam­hälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader.

• Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.

Beslutsfattande och politiska idéer

• Politiska ideologier och hur skiljelinjerna i det svenska partiväsendet har utvecklats.

• Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar.

• Några olika stats-och styrelseskick i världen.

• Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter.

• Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

• Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.

Exempel på spel:

Inom samhällskunskapen är de olika sociala spelen jättebra (tex Sims), men det finns också andra spel som man kan använda sig av som tex Sim-City, Cities XL och Tycoon-serien. Det finns även en rad med simualatorer där man kan bedriva jordbruk, bygga skyskrapor, driva rivningsfirma, köra buss, lastbil osv. Ett spel som Tropico kan också användas, i spelet är man en diktator för en bananrepublik och man ska undvika ytterligare revolutioner och samtidigt tjäna så mycket pengar som möjligt.

Slöjd/Teknik

I årskurs 7–9

Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker

• Metall, trä och textil, deras kombinationsmöjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material.

• Handverktyg, redskap och maskiner hur de benämns och hur de används på ett säkert och ändamålsenligt sätt.

• Utvecklade former av hantverkstekniker, till exempel gjutning, vävning och svarv­ning. Begrepp som används i samband med dessa.

• Två-och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar.

• Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar.

Slöjdens arbetsprocesser

• Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning och värdering och hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.

• Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter.

• Dokumentation i ord och bild av arbetsprocessen och resultatet.

Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer

• Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer.

• Egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former.

• Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen.

• Slöjd och hantverk i Sverige och andra länder som uttryck för etnisk och kulturell identitet.

Slöjden i samhället

• Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet.

• Olika material och hur de produceras utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

I årskurs 7–9

Tekniska lösningar

• Styr– och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse.

• Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer.

• Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare.

• Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning.

• Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet.

• Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni.

• Betydelsen av egenskaper, till exempel drag-och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.

• Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar.

Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar

• Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, för­slag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar.

• Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik.

• Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklaran­de ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete.

Teknik, människa, samhälle och miljö

• Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet.

• Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.

• Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling.

• Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel.

• Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

Exempel på spel:

Väljer man att jobba med tex Sim-City så kan eleverna göra olika modeller över staden eller enskilda kvarter. I spelet kan man också gå ner på första person där man kan titta lite närmare på den arkitektur som finns i staden som är byggd. I en kulturell och geografisk aspekt så kan man titta på de miljöer som finns i de olika spelen där många speltillverkare gör ett stort arbete för att göra dem så tidstypiska och korrekta som möjligt. Som exempel kan jag ge Mafia2 där man lagt ner ett jättebra jobb för att få händelserna så tidstypiska som möjligt, under de 20 år som spelet utspelar sig i förändras inte bara arkitekturen utan också musiken på radion, bara för att nämna ett exempel.

Vi försöker och anamma hela kulturen kring spelande och där har eleverna fått u uppgift att göra ritningar över olika saker de kan tänkas att behöva när de tex lanar, som väskor, fotpallar, mushus och lampor. Detta ger de ett syfte och ett användningsområde för även dessa ämnen där möjligheterna kring de olika saker som de kan tänkas att behöva.

Biologi:

Undervisningen i biologi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Natur och samhälle

• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsu­ment och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

• Ekosystems energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster.

• Biologisk mångfald och vad som gynnar respektive hotar den. Samhällsdiskussioner om biologisk mångfald, till exempel i samband med skogsbruk och jakt.

• Lokala ekosystem och hur de kan undersökas utifrån ekologiska frågeställningar. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser i ekosystem. De lokala ekosystemen i jämförelse med regionala eller globala ekosystem.

• Aktuella samhällsfrågor som rör biologi.

Kropp och hälsa

• Hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relatio­ner och beroendeframkallande medel. Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.

• Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära jämförelser mellan människan och andra organismer.

• Människans sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjuk­domar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv.

• Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö. Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.

Biologin och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.

• Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.

• Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.

• De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Biologins metoder och arbetssätt

• Fältstudier och experiment. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

• Hur organismer identifieras, sorteras och grupperas utifrån släktskap och utveckling.

• Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Fysik:

Undervisningen i fysik ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Fysiken i naturen och samhället

• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för-och nackdelar för miljön.

• Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.

• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjlig­heter och begränsningar i framtiden.

• Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp används inom meteorolo­gin och kommuniceras i väderprognoser.

• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.

• Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer. Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjuk­vård och informationsteknik.

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper och fasövergångar, tryck, volym, densitet och temperatur. Hur partiklarnas rörelser kan förklara materiens spridning i naturen.

• Aktuella samhällsfrågor som rör fysik.

Fysiken och vardagslivet

• Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och hur kunskaper om detta kan användas, till exempel i frågor om trafiksäkerhet.

• Hävarmar och utväxling i verktyg och redskap, till exempel i saxar, spett, block och taljor.

• Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

• Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklarings­modeller för hur ögat uppfattar färg.

• Sambanden mellan spänning, ström, resistans och effekt i elektriska kretsar och hur de används i vardagliga sammanhang.

• Sambandet mellan elektricitet och magnetism och hur detta kan utnyttjas i vardaglig elektrisk utrustning.

Fysiken och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

• Aktuella forskningsområden inom fysik, till exempel elementarpartikelfysik och nanoteknik.

• Naturvetenskapliga teorier om universums uppkomst i jämförelse med andra beskrivningar.

• Universums utveckling och atomslagens uppkomst genom stjärnornas utveckling.

• Universums uppbyggnad med himlakroppar, solsystem och galaxer samt rörelser hos och avstånd mellan dessa.

• De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

Fysikens metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

• Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

• Sambandet mellan fysikaliska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och samhällsdiskussioner med koppling till fysik.

Kemi:

Undervisningen i kemi ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 7–9

Kemin i naturen

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.

• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-och jonföreningar genom kemiska reaktioner.

• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.

• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.

• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö-och hälsosynpunkt.

• Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer. Kolatomens kretslopp.

• Fotosyntes och förbränning samt energiomvandlingar i dessa reaktioner.

Kemin i vardagen och samhället

• Människans användning av energi-och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

• Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

• Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.

• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

• Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.

• Vanliga kemikalier i hemmet och i samhället, till exempel rengöringsprodukter, kosmetika, färger och bränslen samt hur de påverkar hälsan och miljön.

• Hur man hanterar kemikalier och brandfarliga ämnen på ett säkert sätt.

• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.

Kemin och världsbilden

• Historiska och nutida upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för världsbild, teknik, miljö, samhälle och människors levnadsvillkor.

• Aktuella forskningsområden inom kemi, till exempel materialutveckling och nanoteknik.

• De kemiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet och föränderlighet.

• Gruppering av atomslag ur ett historiskt perspektiv.

Kemins metoder och arbetssätt

• Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.

• Separations-och analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.

• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.

• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.

• Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till kemi.

Exempel på spel:

I en pedagogisk situation ska man aldrig göra något som känns onödigt eller tillrättalagt. Det finns ett antal spel som utspelar sig i rymden och även här är Sim-City ett bra verktyg men i övrigt så känner jag att det bästa verktyget är att använda sig av olika spel för att konstruera examinationer för att visa att man lärt sig de fakta som pedagogen vill ha ut. Sim-City ger en bra diskussion kring miljö och samspel i världen. Sims borde kunna fungera eftersom det handlar mycket om livet i sig och hur man är mot andra.