Vad är egentligen normalt?

Spännande fråga egentligen som faktiskt behöver pratas en hel del kring men jag tänker skriva lite om det "onormala" istället.

Sveriges första "dokusåpa" såg jag på Z-TV i början av 90-talet och det var en riktigt trist sändning. Det var en av de anställda som satt och tittade på film och åt chips från fredag kväll till måndag morgon, han sov naturligtvis i soffan också. Det var lite svårt att inte kolla vad han sysslade med men det var samma hela tiden, han gick bara ur soffan för att hämta dricka eller mer chips.

Numera är dessa såpor mer avancerade och det handlar egentligen om allt mellan himmel o jord, unga människor kopulerar (knulla är ett mer vardagligt ord men inte så passande i text så jag använder det inte) i TV, sjunger falskt, kan inte dansa, svälter sig själva och de gamla får bara var med om de är nakna eller/och helt pantade.

Jag har funderat lite på var självdistans och ärlighet tagit vägen. Varje år dyker det upp människor som är fullständigt talanglösa men de har ändå en dröm om att "slå igenom". Varför har ingen i deras närhet sagt till dem att de ska inte ens sjunga i duschen för vattnet skär sig. Det är väl bara tacka lärare och föräldrar till dessa personer att ingen har haft stake nog att vara ärliga mot dom och säga att dom suger.

För några år sedan såg jag FC-Z och där var det i alla fall några killar som var fullständigt odugliga på att spela fotboll, de tränades av ikonen Glenn Hysén. En av killarna hade så dåligt bollsinne att han inte kunde släppa en boll på sin egen fot. Jag skulle nog kunna rubricera dessa grabbar som bollallergiker. Men de hade i alla fall självdistans och kunde skratta åt att de sög på att spela fotboll och de handa andra styrkor att falla tillbaka på.

Kanal5 kommer att börja visa en ny dokusåpa som hette "De odejtbara" i den engelska versionen. För att passa in på de svenska tittarna har de dock bytt namnet på såpan till "De dejtbara" för att inte reta upp någon, men konceptet är samma. Här ska ett antal personer med olika funktionshinder få gå på dejt med "vanliga" människor och Kanal5 säger sig att de vill hjälpa dessa personer med att träffa den rätta.

Det är nu jag osökt kommer in på vad som är normalt och vad som är onormalt i ett samhälle som Sverige. Vid en första anblick känns det som de normala har några saker gemensamt, de är skiträdda för att inte "passa in", de är skiträdda för att göra "fel", kort sagt så är de skiträdda för det mesta, speciellt för dom som inte är som dom själva. Det kan gälla kulturella skillnader. Att någon gör eller säger något som inte känns korrekt. Dessa personer brukar samlas i "Svenssonghetton" i städernas utkanter där de har åsikter om det mesta och med mina erfarenheter är deras åsikter och argument sällan grundade i någon fakta utan är nästan uteslutande känslomässiga. Jag diskuterade en gång med en klass där de flesta bodde i ett "Svenssonghetto" utifrån frågeställningen, "vad skulle hända om jag flyttade dit och hade med mig en get istället för en gräsklippare"?
Diskussionen var livlig men vi enades i alla fall om att det skulle bli ett riktigt hoppsan hallå om någon skaffade en get för att få färsk mjölk och automatisk gräsklippning.

De "onormala" är i mina ögon de bättre människorna i ett samhälle för dels är de oftast medvetna om att de inte riktigt passar in i den samhälleliga normen men också för att de har en större förståelse för att vi människor är alla lika olika. De har i många fall blivit riktigt illa behandlade av de "normala" och får kämpa slag och krig hela tiden för att få ta del av de rättigheter som de borde vara en självklarhet.

Tänk om man kunde ge ALLA "normala" personer en chans att gå en vecka i tjockisdräkt, en vecka som rullstolsburen, en vecka i burka eller helt enkelt blunda en vecka. Förståelsen för personer med olika funktionshinder hade ökat markant. Nu menar jag inte att en burka i sig är ett funktionshinder men ibland kan det mycket väl vara det, som tex vid prov, anställningsintervjuer eller helt enkelt bara när man åker buss eller går på stan.

Nu gör då Kanal5 ett program där man vill få de "normala" att se funktionshindrade som människor precis som alla andra. Då tänker jag, som ser mig själv som onormal ur många perspektiv, vem fan vill vara normal. Kan ingen göra ett program om de stolpskott som sitter i sina "Svenssonghetton" med alla sina värderingar och deras trista liv. Då kanske man fattar att det är inte de "odejtbara" som är onormala, utan alla får som bara gör saker utan att reflektera om varför de gör det eller varför de trivs med sina värderingar och liv. Det är kanske så att det är fullständigt normalt att vara den man är utan att vara rädd för vad andra ska tycka och tänka. Det kanske är onormalt att göra, tänka och agera som man tror att grannarna tycker är lämpligt.

Sug på den ni! :)

Fredrik