Jag kunde inte hålla mig utan brast ut i ett gapskratt, mest för att kommentaren var sann och att den var så otroligt befriande ärlig. Jag har blivit tjockare än när jag såg honom sist, det syns så det är ingen hemlighet. Men nu i efterhand har jag funderat kring detta och det är så underbart härligt att det fortfarande finns människor som kan vara spontana och ärliga i sina frågor.
Tänk om man i en perfekt värld kunde få vara i alla fall spontan och säga vad man tycker och tänker till människor utan att de förutsätter att man vill dem något illa. Detta gäller naturligtvis inte om hustrun frågar om de ser fet ut i klänningen de har på sig, då är det bäst att ljuga som fan och säga att de inte ser tjocka ut i klänningen trots att de ser ut som en val.
Det går inte i den situationen slingra sig med att säga att man gillar dom som dom är eller att det inte gör något om de har lagt ut lite, man kommer inte ens undan med att de verkar ha fått lite kraftigare benstomme sen senaste barnet utan mitt tips är att ljug, och om de kommer på att man ljuger så ljug lite till. För om man inte ljuger så kommer det sluta i permafrost hemma med massor av nätter i soffan och celibat i flera veckor.
Så även om hustrun ser ut som Jabba The Hut i soffan och att hon börjar få en atmosfär och en synlig dragningskraft till mindre himlakroppar, dra till sig tennisbollar, golfbollar och dylikt, fortsätt hävda att hon är mager som en tonåring.
Fram för fler ärliga kommentarer, jag kan ta det i alla fall.
Fredrik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar