Vi inom skolan pratar ofta om att vi behöver mer resurser så vi kan anställa fler lärare och köpa nyare böcker. Förutom att lärare ofta menar att man ska vara två lärare i klassrummet så man kan hjälpa eleverna snabbare och mer effektivt eller att sitta barnvakt åt en annan lärare som inte klarar av en bråkig klass så diskuteras sällan eller aldrig resursbegreppet inom skolan.
En resurs för mig är en tillgång som man har nytta av, tex olja, träd, havre osv. Tillgången måste man vara rädd om och ofta pratar man inom industrin att en viss del av tillgångarna måste återinvesteras i verksamheten för att få en positiv utveckling. Inom Ericson-koncernen skulle ingen enda människa komma på tanken att man skulle lägga ner forskningsavdelningen och satsa på kärnverksamheten, inget företag inom läkemedelsindustrin eller bilindustrin för den delen också skulle ens tänka tanken att man skulle lägga ner forskningen.
Svensk kunskapsforskning eller skolforskning utgår just nu ifrån eldsjälarna inom skolan. Det är en klick lärare som lägger sin fritid på att utveckla sin undervisning och eldsjälen får sällan eller aldrig möjlighet att utveckla detta på arbetstid. Eldsjälen stöter också på problem mot kollegor som tycker det känns jobbigt med "nymodigheter". Oftast kan man se att lärare som personer är den enda resurs som finns på skolan, resten kommer ofta i andra hand. Det är få rektorer som skulle välja att ta bort en lärare till förmån för att fortbilda resten av kollegiet (forskningsavdelningen), det finns också få rektorer som skulle välja ta bort en lärare till förmån för ny teknik (fortfarande använda ånga för att driva maskinerna). Det finns heller inte så många lärare som skulle tycka att det är ok att två lärare fick sluta på jobbet för att personalen i övrigt behöver fortbildas och utrustas med ny teknik.
Det finns en genomarbetad tanke med att det ska finnas två lärare i klassrummet för då utnyttjar man resurserna optimalt. Om vi ökar vuxentätheten i klassrummet på ett närmast utopiskt sätt med ytterligare tre vuxna, utbildade pedagoger. Man kan fundera lite kring vad som skulle hända med barnens lärande, de skulle få hjälp snabbare, vilket är bra om man vill få en ungdom att sluta tänka själv och sluta med att lösa sina egna problem. De skulle inte heller behöva ha med sig material för när en lärare har en genomgång så kan ju de fyra andra springa med papper, pennor och sudd.
Med att lägga in mer resurser i skolan utan att tänka på något annat sätt än att få in fler vuxna i skolan så gör vi våra barn en stor otjänst, den åsikten är i alla fall jag av. Jag personligen vill inte ha fler vuxna i mitt klassrum och jag skiter i om klassen består av 20 eller 30 elever, det finns nämligen ett lärande i allt. Om jag som pedagog inte hinner hjälpa alla 30 på en lektion så måste jag lösa det problemet, kanske genom att lägga en genomgång på youtube, kanske genom att använda de andra 29 eleverna för att lösa den sista elevens problem, att kanske eleverna inte orkar sitta o vänta på hjälpen utan helt enkelt löser problemet själv.
Jag är starkt tvivlande till att skolans resurser används på ett effektivt sätt, vi inom skolan måste sätta oss ner och ta diskussionen hur resurser ska fördelas och framförallt så måste vi inom skolan definiera vad en resurs är. Och för sjutton hakar, lägg inte ner forskningsavdelningen på Sveriges skolor, satsa pengar för man kan inte spara sig ur en lågkonjunktur, man måste investera.
Fredrik
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar